Annons

Arguments from fear

Som vanligt spelar de på rädsla, de som vill bestämma vad du och jag får eller inte får göra med våra egna kroppar.

Missbruket kommer öka säger de, vilket vi med kära Portugals hjälp kan visa är skitsnack. Bruket kommer säkert öka marginellt, men det finns inget som talar för att missbruket skulle öka. Tvärtom. Det lilla fåtal som eventuellt skulle vilja ”röka på” ibland men idag avstår p.g.a. att det är olagligt är med 99% sannolikhet såna som har mycket att förlora på att åka fast, dvs de som har ett ”ordnat liv” med familj, bra jobb och annat som inte är värt att förlora.

Visst, ni behöver inte påpeka att även såna som har ett ”bra liv” kan ramla dit på t.ex. alkoholism, jag är medveten om det. Men som vi vet är alkohol en betydligt tyngre drog både vad gäller fysiska effekter och beroende. En del kommer kanske förlora familj och jobb för att de hellre sitter hemma och flummar i ett rökmoln. En del vinner, andra förlorar. Sånt är livet. Det är dock inte poängen….

Även om varenda svensk blev beroende och rökte sig en fet till frukost varje dag vore det värt det! Det har helt enkelt inte med konsekvenser att göra utan med frihet. Din frihet att göra vad du vill.

Jag är inte omöjlig.
Om någon skulle kunna plocka fram ett moraliskt argument och övertyga mig om att det enda rätta är att vissa människor får straffa andra människor om de äter, dricker, röker eller injicerar ”fel” saker, då kommer jag också erkänna mig överbevisad. Lycka till.

9 kommentarer tillArguments from fear

  • Jag ser det som att ”all givmildhet i samhället” kan sammanfattas i summa X. Det är X som gett oss dagens välfärdssamhälle, alltså dom flestas vilja att hjälpa. Om välfärdsstaten avskaffades skulle X ge sig uttryck i en massa fler privata hjälporganisationer och samhället hade inte alls blivit en kallare plats där ingen hjälper någon annan. Troligtvis hade X vuxit också då människor visste att deras äganderätt respekterades

    • Christoffer

      Jag skulle gärna ha den tilltron till människan, men jag tror inte riktigt på det. Det skulle t.ex. vara intressant att se hur många som blivit mer givmilda efter jobbskatteavdraget, eller om den minskade skatten gått till det egna. Inte samma sak, givetvis, men det kan nog relateras till hur människan fungerar.

      • Visst är det möjligt att det inte alls skulle skänkas mer till välgörenhet. Men i grund och botten är det inte av någon betydelse.

        Den stora frågan i sammanhanget är: i vilka lägen är stöld acceptabelt?

        Min personliga övertygelse är att det aldrig är acceptabelt. Detta eftersom jag halkar utför en ”slippery slope” när jag funderar på hur man ska kunna dra gränser nånstans mellan ”aldrig” och ”alltid”.

        Eftersom det aldrig är acceptabelt bör det heller inte göras för att hjälpa missbrukare.

        • Christoffer

          Du tänker att skatt är mer eller mindre synonymt med stöld? Hänger inte riktigt med, tror jag.

          • Det är exakt vad jag menar. Kanske inte direkt stöld i vardaglig mening, men åtminstone utpressning eller förskingring eller vad man vill kalla det.

            Om man väljer att definiera stöld som ”att någon tar en del av din egendom utan din tillåtelse”.

  • Christoffer

    Fast människor som hamnar i missbruk (den definitionen går givetvis att diskutera), som är överviktiga etc. är såpass många att ideella organisationer inte räcker till. Många gör ett viktigt jobb, men det räcker bara som komplement till en mer omfattande skattefinansierad vård. Det är min uppfattning, i alla fall.

    Vad gäller liknelsen med idrott så är det absolut en giltig synpunkt, men jag tänker att man måste väga de positiva och negativa effekterna mot varandra. Och då tror i alla fall jag att idrottande i regel är starkt övervägande positivt för människor i allmänhet. Framför allt vad gäller hälsoaspekter, men även kanske andra bitar.

    Allt detta med reservation för att jag missuppfattat något i det du skriver.

    • Om alla själva fick fördela 100% av sina pengar istället för mycket mindre än 50% kanske betydligt mer skulle gå till diverse ”hjälporganisationer”. Eller inte. Det vet vi ju inget om som sagt… Att säga att det definitivt inte skulle funka är i alla fall fel. Men vi får väl helt enkelt ”agree to disagree” angående det. Jag tror att de flesta är ganska generösa och vill sina medmänniskor väl.

      Bra poäng igen. Fördelarna för ”samhället” i att hålla på med sport är onekligen större än i att dricka sprit eller röka hasch…

  • Christoffer

    Så länge skattemedel går till att hantera konsekvenser av människans oförmåga att sköta sig själv så måste det vara reglerat i lag vad vi får göra med våra kroppar och inte.

    Sen ser jag varje dag människor som av olika anledningar inte förmår ta de beslut som gynnar deras mående och liv. Att alla människor har styrka och förmåga att sköta sina egna liv är, tyvärr, en illusion. Sen går det givetvis att diskutera hur mycket som ska styras och inte.

    • Absolut en bra poäng!

      Jag inser att jag varit lite otydlig med mitt budskap. Jag vill varken ha tvångsfinansierad sjukvård/missbrukarvård eller tvångsfinansierade ingripanden mot de som inte begår våldsbrott (där räknar jag in t.ex. stöld och rån) mot andra.

      Att det därför ”måste vara reglerat i lag vad vi får göra med våra kroppar” håller jag dock inte med om. Isåfall borde t.ex. de flesta sporter vara förbjudna p.g.a. skaderisken, och det vill jag verkligen inte.

      Alla har som du säger inte förmågan att sköta sina liv på det sätt som gynnar dem, men det behöver de heller inte. Det finns alla möjligheter att driva privata ideella organisationer som hjälper de som inte klarar sig själva.

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

*