- Creeper

Annons

”Lönerna för yrke X borde vara högre för att…” (ang. ingenjörsbristens vara eller icke vara)

utbildningen är lång, med tillhörande studielån och missad inkomst som man hade kunnat få genom att jobba i fabrik de där 3-5 åren istället för att studera.

Det är ett vanligt argument som hörs/syns när det snackas lönenivåer. Många klagar över att lönerna för just deras yrkesgrupp är för låga. Framförallt har jag märkt att sjuksköterskor, lärare och (vissa) ingenjörer klagar över att deras löner är för dåliga sett till hur lång och fin utbildning de har.

Felet som görs i ett sånt resonemang är solklart: argumentet baseras på arbetsvärdeteorin! Alltså att värdet på en vara avgörs av hur mycket arbete som krävs för att producera den.

Fel, fel, fel, fel, fel.

Värdet på en vara är helt subjektivt och olika för olika människor. Värdet på en civilingenjör som specialiserat sig på aerodynamik men aldrig kört truck är t.ex. obefintligt för den som vill anställa en lagerarbetare. För en arbetsgivare som vill ha en aerodynamiker är han däremot väldigt värdefull! Om det sen tillkommer 99 andra civilingenjörer som råkar vara aerodynamikspecialister sjunker värdet väldigt mycket. Tillgång och efterfrågan är vad som styr priserna. Som alltid. Lön är ju bara ett annat ord för pris på arbetsinsats.

Ökad tillgång med en efterfrågan som inte ökar i samma takt ger lägre priser.

Noteras bör också att en högskoleingenjör utan erfarenhet är en annan produkt än en högskoleingenjör med 1 års erfarenhet som är en annan produkt än en högskoleingenjör med 2 års erfarenhet osv. Likaså är en högskoleingenjör inom maskinteknik en annan produkt än en högskoleingenjör inom elektronik eller en civilingenjör inom maskinteknik. Det är olika produkter och har därmed olika efterfrågan, tillgång och pris.

I många kommentarer till artiklar och i forumtrådar finns bittra ingenjörer, som inte fått de guld och gröna skogar de trodde att de skulle få, och spyr galla över svenska industriföretag som ”säger att det är ingenjörsbrist fast det inte är det, bara för att det ska utbildas fler ingenjörer, så att de ska kunna hålla lönerna nere”. Ja, de säger faktiskt så. Högskoleverkets egen arbetsmarknadsprognos (ok, ett statligt verk lär inte lyckas med mycket, men låt säga att de har rätt) säger också att det kommer vara en viss brist på högskoleingenjörer de närmsta åren. Detta ska då vara en del av konspirationen enligt vissa.

Det man måste tänka på är att ordet ”högskoleingenjör” i undersökningarna inkluderar väldigt många olika ”produkter”! Det är lite som att göra en undersökning där man frågar olika människor hur stor mängd mejeriprodukter de tror sig behöva de närmsta åren. De kanske behöver jättemycket mjölk, men nästan ingen ost. Då kommer prognosen säga ”brist på mejeriprodukter” medan osttillverkarna fnyser och skriker om konspirationer som håller ostpriset nere.

Den sortens ingenjörer som det kommer bli brist på är naturligtvis erfarna ingenjörer. De som slutar gör det i regel för att de går i pension, högst upp på erfarenhetsstegen. De som kommer in är nybörjare. Företagen vill vid nyanställningar oftast ta in någon med tidigare erfarenhet i yrket. Så fort någon av de många som söker jobbet har tidigare erfarenhet har han stor chans att konkurrera ut alla nykomlingar. Det är svårt att lansera ett nytt märke på en redan existerande marknad!

Vad kan man då göra för att släppa in nya ingenjörer på marknaden? Jo, köparen (arbetsgivaren) kan betala ett lägre pris som väger upp den extra kostnad som en helt oerfaren person innebär jämfört med en ”självgående” med flera års erfarenhet av snarlikt arbete. Och vad kan en nybliven ingenjör göra för att produkten ”jag” ska bli mer attraktiv på marknaden? Sänka priset. Sälj din vara billigare så har du en större chans att hitta en köpare som är villig att betala det pris du begär. Svårare än så är det inte. Priset för varje produkt tenderar att stabiliseras på ett pris där antalet köpare och säljare är lika. Att priset på produkten ”ny ingenjör” är lågt beror på att det finns många nya ingenjörer, och många är villiga att acceptera ett ganska lågt pris för att få in en fot och samla erfarenhet. Trots det kan det mycket väl vara en samtidig brist på produkten ”ingenjör med 10 års erfarenhet”. Det är inget konstigt med den saken, och ingen konspiration som ligger bakom.

Generellt sett får alla den lön de förtjänar, varken mer eller mindre. Utbildningens längd är totalt irrelevant!

2 comments to ”Lönerna för yrke X borde vara högre för att…” (ang. ingenjörsbristens vara eller icke vara)

  • Johan

    Helt korrekt inlägg. Grundproblemet är att många blivit ”lurade” att bli ingenjörer. Kommer själv ihåg hur det var i slutklämmen av gymnasiet, fullkomligt överöst utav propaganda: läs till civilingenjör och du blir headhuntad, arbetsmarknaden är glödhet, jobbsäkerhet livet ut. Undertecknad var dum nog att gå på det. Snacka om rena motpolen till den verklighet som sparkade en i ansiktet med stålhätta. Halkade dock in på en annan löst relaterad bransch med hygglig ekonomisk utväxling som egenföretagare men alla mina gamla kursare har inte haft sådan tur och hankrar sig fram som diversearbetare.

    • Jo, jakten på potentiella studenter är galen, men inte konstig med tanke på hur högskolorna finansieras..

      Sen beror det ju mycket på när i konjunkturcykeln man blir färdig med utbildningen. Själv har jag sen jag skrev inlägget fått mitt första jobb genom ”bananskal-metoden”, a.k.a. gymnasiekompis som jobbade på samma firma på annan ort och hörde att de behövde en ”junior”-metoden. Innan utbildningen ens är riktigt klar. =)

      Så för mig känns det väldigt bra, och jag tror att det till stor del har att göra med att jag genom hela utbildningen valt kurser till 95% med baktanken att det ska göra mig mer attraktiv för framtida arbetsgivare. En del tänker inte riktigt så långt och några jag har gått med vet jag närmar sig examen utan att ha lärt sig speciellt mycket av värde…

      Men, om man med civilingenjörsexamen hankar sig fram som diversearbetare är jag övertygad om att det beror mycket mer på personens inställning än på att arbetsmarknaden skulle vara så dålig. Fast jag förstår ju också att man tappar lusten och ”accepterar sin situation” efter en tid.

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

CAPTCHA

*