- Creeper

Annons

Språkets makt (och grupptryckets?)

Jag ställde för några dagar sen följande fråga på facebook (f.ö. gillar jag verkligen den nya ”fråga”-funktionen!):

Borde en grupp (vilken som helst) människor tillsammans ha större/andra rättigheter än varje ingående människa annars (utanför ”gruppsammanhanget”) har?

Svarsalternativen var: ”Ja”, ”Nej”, ”Förstår inte frågan…”.

Just nu har 32 personer svarat, varav 29 tycker ”Nej” och 3 inte förstår frågan. (Jag klandrar dem inte, med den krångliga formuleringen…) Ingen har ännu sagt ”Ja”.

Det säkert inte alla insåg var att frågan är ekvivalent med följande fråga:

Borde stater finnas?

Den kanske mest allmänna definitionen av en stat är ju ”en grupp människor som har monopol på att använda (eller delegera användandet av) angreppsvåld”.

Att svara nej på frågan jag ställde innebär att man anser att inga grupper bör ha större/andra rättigheter än någon människa har, alltså samma sak som att svara nej på frågan om stater borde existera!

Riksdagen borde inte ha rätt att besluta om beskattning av min granne, eftersom jag inte har den rätten och jag skulle (teoretiskt) kunna vara en del av riksdagen.

En polisman borde inte ha rätt att bryta sig in hos någon för att det tipsats om en knarkodling, om inte samma polisman på fritiden har den rätten.

Och så vidare.

32 av 35 har alltså mer eller mindre omedvetet nån slags anarkistisk grundsyn.

Hade jag ställt frågan ”Borde stater finnas” är jag ganska säker på att resultatet skulle bli annorlunda. Flera minarkister och helt ”vanliga” människor har svarat nej på den nuvarande frågan. Språket är alltså viktigt. Värt att tänka på i fortsättningen. Jag försöker redan nu att inte använda ”deras språk” (statens) så mycket, och tänker fortsätta så. Att använda ord och uttryck som redan barn i låg-mellanstadiet får lära sig att koppla till positiva resp. negativa känslor kan man vinna på, men också förlora. Jag ska försöka använda ett neutralt och ”faktamässigt” språk för att försöka slå mot roten.

En felkälla i det hela är grupptrycket (som vi ju faktiskt också kan använda till vår fördel om det görs på ett smart sätt).
Jag skapade undersökningen, delade den med (de flesta av) mina vänner och svarade ”Nej” som första svarande. Det kan ha triggat andra att rösta lika, av samma anledning som alla tenderar att gå till samma hörn i såna där ”värdeövningar” i högstadiet, ni vet ”Alla som tycker att man ska vara snäll mot små barn går till det hörnet”. Man vill helt enkelt inte visa att man tycker annorlunda än alla andra, för då finns risken att nån frågar varför man tycker som man gör, och det är jobbigt att hamna i strålkastarljuset och dessutom vara tvungen att försvara sig själv.

Några av de första som svarade var dessutom ankor som säkert förstod vad frågan egentligen handlade om, därför kändes det kanske ännu värre för sena svaranden att bli först att rösta ja när så många röstat nej tidigare. De kan ha fått bilden av att nej är ”rätt svar”.

Hur som helst är det en smula (läs: jätte-) kul och ironiskt att två riktiga anti-anarkister och hyper-objektivister svarat att det inte är ok att någon grupp har större rättigheter än individerna, nämligen Per-Olof Samuelsson och Henrik Sundholm. =)

Till deras försvar kan jag väl erkänna att man ju faktiskt KAN se det som att vissa individer har större rättigheter än andra individer, och att en viss grupp (staten) enbart kan utgöras av dessa ”über-mensch”. Då blir ju svaret ändå nej, eftersom gruppen inte har större rättigheter än de ingående individerna. Men det är att sträcka sig efter ett halmstrå.

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

CAPTCHA

*