- Creeper

Annons

Jag vet inte hur det skulle kunna fungera, därför vill jag inte tillåta det

Rubriken är så vitt jag märkt det absolut vanligaste argumentet (men sällan formulerat exakt så) mot frihetligt utträde. Eller argument är väl nästan för snällt att kalla det, men ”invändning” kanske vi kan säga…

Det är förstås i själva verket ett icke-argument, helt meningslöst, bara snäppet bättre än att bara säga ”nej, ni får inte!”

Konstigt nog brukar de som har den invändningen inte släppa den även om man försäkrar dem om att de inte skulle drabbas av några eventuella negativa konsekvenser (för resonemangets skull, att det i praktiken skulle bli så går förstås inte att säga). Det hela vänds ofta till en situation där motparten tar på sig omtanke-hatten och verkar lite orolig för MIN skull.

”Men hur skulle ni kunna bygga upp infrastruktur? Vad gör ni om ett våldsamt gäng flyttar in och tar över området?” och så vidare.

”Det vet jag inte, men vi skulle säkert kunna lösa det om vi bara kunde tillåtas att testa, så vad sägs om att låta oss göra det?”

”Nä, jag tror ändå inte att det skulle funka.” 

 

Frågan är inte och har aldrig varit om det skulle funka eller inte (vissa experimentella utträden skulle säkert sluta i totalt fiasko, t.ex. kommunistiska sådana (om historien lärt oss något), men förmodligen inte alla. Att alla skulle misslyckas betyder att vi i sverige idag lever i det absolut bästa samhällssystem som överhuvudtaget är möjligt…) utan om det borde vara tillåtet eller inte.

1 comment to Jag vet inte hur det skulle kunna fungera, därför vill jag inte tillåta det

  • Mja, vissa saker har ju att göra med om det skulle kunna fungera eller inte. Som, kan det fungera med secession, kan det fungera med att det finns en till politisk enhet där det tidigare bara fanns svenska staten, är det möjligt att ha avtal mellan ett utträtt område och svenska staten, osv? För att secession skall fungera så måste dessa saker fungera – och det är ju uppenbart att de gör det, finns inget konstigt med secession.

    Men, ja, frågan är inte om ett enstaka exempel fungerar eller inte. Vissa kommer inte att fungera, men vissa kommer att fungera mycket bättre än svenska staten. Och om man inte inser det senare är man insnöad. 🙂 Då har man alldeles för stark tro på att man inte kan ha fel.

    Jag har också märkt av det lite, att fokus går först från ”Det här är farligt för mig” till ”Det här är farligt för dig”. Lite av det är nog normal oro för någon man känner. Det är ju ganska naturligt att först bry sig om sig själv, och sedan andra. Det är kanske också en dold fråga för att se hur allvarlig man är – kollar läget liksom.

    Sedan – infrastruktur kan byggas av privata företag, civilgrupper eller genom en statlig myndighet. I alla de frågor får man nog säga att det finns en mängd olika sätt att göra det på, och det är upp till varje utbrytargrupp att bestämma hur de vill göra. Det är ett svar och då visar man att det är möjligt men att man rimligtvis inte kan veta vad alla kommer att välja, eftersom det är deras vilja som bestämmer. Det finns en gräns för vad man kan förutse, och vårt argument bygger ju mycket på att många saker inte kan förutses, att folk borde vara mindre säkra på sina politiska idéer. Men så långt som det är möjligt borde vi beskriva vad vi vet och vad den rimligaste gissningen är.

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

*