Annons

Skatt på lön, en nydefinition

Varför pratar man om skatt på lön som procent av den hypotetiska totalsumman, men skatt på t.ex. bensin eller moms som procent av den faktiska summan man betalar för varan?
Skulle man göra så så vore ju normal moms 20% av totalen t.ex.
Kan det vara för att undvika den psykologiska effekten som uppstår av att använda den mer korrekta (enligt mig) ”andel av effektiv summa”?
Ett grovhugget exempel för att visa principen (fler exempel nedan): Du får 25000 kr ”före skatt”. Arbetsgivaravgift 7855 kr. Du får ut (räknat på 32%) 17000 kr. Total skatt 8000 + 7855 = 15855 kr. Skatt som andel av din faktiska nettolön: 93%

Det hela blir mycket lättbegripligt om man istället för att betrakta lön som en ”extraordinär” transaktion ser det som ett vanligt köp. En arbetsgivare (arbetsköpare) köper en persons tid och kompetens och priset från säljarens sida är det som idag kallas ”nettolön”, dvs det pris där säljaren får tillräckligt mycket för att bli nöjd. För att det ska bli en transaktion måste också priset från köparens sida bli tillräckligt lågt för att det ska vara värt det, och köparens pris är ”säljarens pris plus skatt”.
I en utopisk värld är priserna identiska men i sverige idag är skillnaden nära 100%, även för fullt normala till låga löner. Över 100% för höga löner. Som alla kan förstå är det här något som drabbar alla men framförallt dem som är lågproduktiva, kanske på grund av låg intelligens eller sjukdomar/handikapp som gör att de inte riktigt klarar att producera så mycket som andra. Se bara på exempel 1 nedan, redan på mycket låg lönenivå måste en potentiell arbetsgivare vara villig att betala mer än 60% över vad en person begär.

Det här är något som i stort sett ingen tar upp i dagens samhällsdebatt, utan istället lever folk i sin lilla drömvärld där det är 30% skatt på lönen…

För att ytterligare förtydliga tänkte jag dra några exempel.

Exempel 1:
Anders jobbar deltid som städare och bor i Varbergs kommun. Hans ”lön före skatt” är 17000 kr.
Arbetsgivaravgiften är 17000*0,3142 = 5341 kr
Enligt skattetabell är Anders ”skatt” 3289 kr.
Priset Anders begär för sitt arbete är alltså 17000-3289 = 13711 kr.
Priset Anders arbetsgivare måste betala för hans arbete är 22341 kr.
Skatten som läggs på Anders lön är 5341+3289 = 8630 kr.
Skatt som andel av Anders lön är 8630/13711 = 62,9 %

Exempel 2:
Anna jobbar som elektronikingenjör och bor i Nora kommun. Hennes ”lön före skatt” är 36500 kr.
Arbetsgivaravgiften är 36500*0,3142 = 11468 kr
Enligt skattetabell är Annas ”skatt” 9539 kr.
Priset Anna begär för sitt arbete är alltså 36500-9539 = 26961 kr.
Priset Annas arbetsgivare måste betala för hennes arbete är 47968 kr.
Skatten som läggs på Annas lön är 11468+9539 = 21007 kr.
Skatt som andel av Annas lön är 21007/26961 = 77,9 %

Exempel 3:
Pernilla jobbar som läkare och bor i Luleå kommun. Hennes ”lön före skatt” är 82000 kr.
Arbetsgivaravgiften är 82000*0,3142 = 25764 kr
Enligt skattetabell är Pernillas ”skatt” 33620 kr.
Priset Pernilla begär för sitt arbete är alltså 82000-33620 = 48380 kr.
Priset Pernillas arbetsgivare måste betala för hennes arbete är 107764 kr.
Skatten som läggs på Pernillas lön är 25764+33620 = 59384 kr.
Skatt som andel av Pernillas lön är 59384/48380 = 122,7 %

2 kommentarer tillSkatt på lön, en nydefinition

  • Svenbertil

    Snyggt! Men ”skatt som andel av lön” är det väl ändå inte? I så fall måste du halvera procentsatserna. Snarare ”skatt i förhållande till lön.” om du vill använda så pass höga siffror. Men skatt brukar ju beräknas i andel av lön. Och då har du räknat den som dubbelt så hög som den i själva verket är.

Lämna ett svar till Niklas Avbryt svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

*